en månad i pastell

Tuesday, February 28, 2006

hemland

En kompis går på komvux här i stan, läraren heilade på latinlektionen förra veckan, så att eleverna bättre skulle komma ihåg det latinska verbet för 'führen' genom att förknippa det med rörelsen. För att göra pedagogiken tydligare ritade han en svastika på svarta tavlan. Jag har rätt till medborgarskap i det här landet, any day man, jag behöver bara gå förbi Bürgeramt, det är blodsrätt som gäller i det här landet. Dom säger att det är det som gjort den tyska nationalismen farligare än den franska dom kan ju sånt bättre än jag men jag vet inte om jag tycker den franska verkar så ofarlig. Jag har hur som helst inte plats för något medborgarskap till men jag skulle gärna vilja jag vill jag vill jag vill ha alla mina pass jag vill vara gränslös, historielös, kroppslös, genom fler och fler trasiga hem håller drömmen om nationstillhörighet på att övervinnas. Så länge du inte överger mig behöver jag dig inte längre.

3 Comments:

At 7:09 AM, Anonymous Anonymous said...

Jag har funderat över att det gränslösa är en form av "psykisk sjukdom".. min mamma är psykiskt sjuk och hon går över alla gränser, och hårdbevakar andra.. precis som anorexi handlar om att bevaka kroppsliga gränser, att killar har allmän bögskräck eftersom det visar på att de är "våldtagningsbara" alltså att inte ens deras individgränser är absoluta.. gränser är det intressantaste som finns, kroppsliga och andra, fascinerar mig. Utan gränser inga individer och inga män, vad skulle hända med patriarkatet?

 
At 6:41 AM, Blogger kamikaze said...

Ja, så tänker jag mig också: gränser som grundläggande för att saker och ting ska fungera: både vardagsliv och ojämlikhetsstrukturer.

Jag drömmer om ständiga ompositioneringar, halvbegripligheter, markörer som skär sig, men pendlar i nästa ögonblick och tänker att det är återvändsgränder. Krav på politisk förändring avkrävs ju också att 'hålla sig inom ramarna' och måste kanske (till viss del) för att alls vara begripliga? Och gränslöshet ligger väl närmare surrealism än något bra el dåligt. Men lockande, lockande, och skrämmande.

 
At 7:56 AM, Anonymous Anonymous said...

Blev inspirerad att skriva ihop nått galet inlägg om galenskap, eller kanske snarare klippa och klistra ihop nått. Det vill sig inte med att formulera det helt själv. Himla intressanta teorier antipsykiatrikern Ronald Laing har skrivit, om just sånt.

 

Post a Comment

<< Home