inifrån och ut

På andra sidan mittgången sitter två unga kvinnor mitt emot varandra, de är tysta. Precis innan dörrarna stängs hinner en blond kvinna tränga sig in i vagnen, också hon dryga 20, hon sätter sig ned brevid den ena. I sin famn, som ett barn, håller hon en stor, nybakad limpa mörkt bröd med pumpakärnor på toppen. Jag missar de inledande replikerna, men strax kommer fnitter, det fångar min uppmärksamhet. Jag ser den blonda dela brödet med kvinnan brevid sig. De pratar intensivt, ler mycket, rör vid varandra. Kvinnan mittemot säger inte ett ord, släpper inte med blicken. Mina tankar pendlar mellan romantiska 'kärlek vid första ögonkastet' och mer skaptiska 'Vad är det för makt- och svartsjukedrama egentligen, ska de inte dra in hon mittemot i samtalet?'. Först när de nyfunna vännerna går av, och kvinnan mittemot sitter kvar, förstår jag att ingen av de tre åkte tillsammans från början. Jag förstår också, långsamt och motvilligt, att bröddelerskorna antagligen inte flirtat, att de pratar 'på tjejers vis', som heterosexuella tjejer gör och att de med största sannolikhet inte kommer ses igen. Det är bitterljuvt jag säger adjö till de romantiska fantasierna och svartsjukedramerna. För några månader sedan hade de över huvud taget aldrig dykt upp i mitt huvud, nu var de där först.